“Jag skämdes för min dyslexi i början – jag ville inte vara annorlunda”

Sofia Lundberg Söderling är 17 år och driver UF-företaget “Vi kan också UF” där hon föreläser om ADHD och Dyslexi. För ett par år sedan kände hon stor skam över sin dyslexi och hittade ofta på strategier för att slippa läsa. Nu ser hon sina diagnoser som styrkor och hoppas kunna fortsätta sprida sin erfarenhet genom sina föreläsningar.

Sofia Lundberg Söderling är 17 år och driver UF-företaget “Vi kan också UF” där hon föreläser om ADHD och Dyslexi. Hon har själv båda diagnoserna och bygger därför föreläsningarna utefter sin egen historia och använder utdrag ur händelser som hon själv har varit med om.

– Just nu är det mest föreläsningar på skolor men jag har även varit ute hos ett par företag. Jag anpassar innehållet i mina föreläsningar efter publiken – är min publik exempelvis lärare så brukar jag prata om hur man som lärare kan bemöta elever med dyslexi.

Idéen till företaget kom av en slump när Sofia och hennes klasskompisar bollade idéer till UF-företag och någon kläckte att “man skulle kunna föreläsa om miljön”. Tankarna började då snurra hos Sofia som tänkte att hon skulle kunna föreläsa om något hon känner till väl – nämligen ADHD och dyslexi. Sagt och gjort, Sofia började föreläsa i ämnet och har så här långt i sin karriär vunnit en pitchtävling bland Lunds skolor och kom i samma tävling tvåa i Sverige.

– Innan jag började föreläsa så var jag väldigt obekväm med att prata och presentera inför publik. Jag har till och med börjat gråta inför tidigare presentationer. Mitt företag blev som en utmaning för mig själv och nu känner jag mig istället trygg på scen.

Sofia har själv diagnoserna ADHD och dyslexi och bygger sina föreläsningar på sin egen historia. Idag är hon stolt över sina diagnoser, men så har det inte alltid varit.

– Jag skämdes för min dyslexi i början. Jag ville inte vara annorlunda och det hände då och då att mina vänner skämtade om min dyslexi. Jag skrattade ju med dem, men egentligen så blev jag ganska sårad.

Precis som många andra hittade Sofia strategier för att slippa läsa. Bland annat bad hon ofta sin mamma läsa läsläxor högt för henne, varefter hon memorerade texten och kunde berätta den istället för att läsa.

– En gång när jag var sju lade jag mig till och med på golvet och skrek att jag fick ont i halsen av att säga H. Jag trodde det skulle göra att jag slapp läsa, berättar hon skrattandes.

Vändningen för Sofia kom när hon i nian bytte skola. På den nya skolan hade personalen mer förståelse för diagnosen och hon fick ofta chans att komplettera sina prov muntligt.

– Förutom den ökade förståelsen från skolan, så har jag med tiden också blivit bättre på att säga ifrån och be om hjälp.

Sofia kommer att fortsätta arbeta vidare med sitt företag och hoppas på att kunna vidareutveckla.

– Jag skulle jättegärna vilja komma ut till fler skolor och föreläsa. Kanske också skriva en bok, och på sikt kunna ha öppna föreläsningar, dit alla som är intresserade kan komma för att lyssna, avslutar hon.