Foto: Jenny Dozai

Bekämpa språkfattigdomen – intervju med Elisabet Reslegård

Vi har intervjuat Elisabet Reslegård som under drygt 25 år hållit i landsomfattande folkbildningskampanjer som Dyslexikampanjen och Läsrörelsen, och alla projekt som utvecklats i rörelsen under åren. Elisabet sitter också i juryn för Dyslexipriset som delas ut i oktober under Dyslexiveckan.

Elisabet, vem är du och vad är din bakgrund?
– Jag har arbetat med kultur- och samhällsfrågor sedan början av 70-talet. Som informationschef för Kulturhuset i Stockholm under 80- och 90-talen vandrade jag dagligen genom Läsesalongen, ett bibliotek som i ordets rätta bemärkelse var ett vardagsrum för alla. Min son Max älskade det öppna Kulturhuset och böcker som jag och hans pappa läste högt för honom. När han började skolan visade det sig att han hade dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Han kunde slå ut med armen i sitt rum med en fylld bokhylla och ropa: jag kan inte förstå hur människor som kan läsa inte läser böcker!

Hur startade Dyslexikampanjen?
– Utifrån Max problem kom jag att engagera mig i landsomfattande folkbildningskampanjer: Dyslexikampanjen som jag tog initiativ till, och sedan Psyke kampanjen och Läsrörelsen. När Dyslexikampanjen startade 1996 var det ingen självklarhet för människor med läs- och skrivsvårigheter att låna talböcker på biblioteken. Både
biblioteks personal och människor med dyslexi ansåg att talböcker i första hand var för personer med synnedsättning eller rörelsehinder. Detta kom att ändras under
Dyslexikampanjen. Vittnesmålen som kom från dåvarande Talboks- och punkskriftbiblioteket om vuxna människor som på grund av sin dyslexi valt bort böcker och nu läste med öronen, var fantastiska. Jag minns berättelsen om en långtradarchaufför som lyssnade på bok efter och bok och som märkte hur hans språk utvecklades och ordförrådet ökade.

Berätta om Läsrörelsen
– Läsrörelsen startade år 2000 på Bokmässan i Göteborg, med Bengt Westerberg som ordförande och mig som kampanjledare. Bakgrunden var dels den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskar och 20 procent av de unga vuxna (18 – 25 år) hade en bristande läs- och skrivförmåga. Och dels var det den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn, som redovisades i den s.k. Barnbarometern 1999. Utifrån detta tog Läsrörelsen mottot ”Ge dina barn ett språk”. Högläsningen lyftes fram. Bland annat inleddes ett samarbete med den nya arenan McDonald’s, först i Sverige och sedan i Norden. Under åren 2001 – 2019 blev det 127 titlar i en upplaga av 22,9 miljoner barn- och bilderböcker i Bok Happy Meal. Titlar som valdes av redaktör Marianne von Baumgarten-Lindberg i Läsrörelsens styrelse. Den första titeln var ABC av Lennart Hellsing och Poul Ströyer.

Hur skedde bytet från höstlov till LÄSLOV?
– En satsning som vi driver är LÄSLOV med ett stort nätverk med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer,
kulturinstitutioner och företag i ett växande nätverk med i dag drygt 80 medlemmar. När Läslovet sjösattes 2015 konstaterade vi att ”i det moderna Sverige
där språket och läsningen får allt större betydelse är det dags att Höstlovet förvandlas till LÄSLOV, med lusten till läsningen, berättandet och skrivandet i centrum.” I sitt sommartal 2016 anslöt sig statsminister Stefan Löfven.

Vad är aktuellt för Läsrörelsen?
– Från 2022 är Läsrörelsen också den samlande kraften i Sverige för Read Hour på FN:s läskunnighetsdag den 8 september kl. 19, med en timmes gemensam läsning. Ett finskt initiativ som startades av Barn- och ungdomsstiftelsen 2019. Hittills har 162 Läsande förebilder anslutit sig – i alla åldrar och med olika bakgrund – till satsningen Read Hour, för att stärka läsningen i Sverige. Stödjande parter är Lärarstiftelsen, Svenska Akademien och Microsoft. Samarbetspartners är nätverket LÄSLOV och Skolverket.

Och till sist, hur ser du själv på läsning?
– Alla har rätt till läsning och då menar vi i Läsrörelsen med ögon, öron och fingrar. Och tillgången till ett rikt språk. Här vill jag citera den helsidesannons vi fick in i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under Almedalsveckan valåret 2018: “Att förstå och göra sig förstådd är en förutsättning för demokratin. Ett levande och rikt språk grundläggs redan i förskoleåldern. Bekämpa språkfattigdomen.”

Vi finns här för hjälp och support

Vi på Svensk Talteknologi har arbetat med läs-, skriv- och språkverktyg i över 20 år. Våra kundansvariga hjälper er gärna att identifiera behoven på just er skola och kring hur ni kan nyttja digitala verktyg i undervisningen på bästa sätt.
Varmt välkommen med frågor och funderingar!

Kontakta oss